Har glömt skriva om prinsen när vi va och hälsa på hos farmor och farfar i måndags. Efter fullt ös i några timmar så skulle vi äta kvällsgröten vid kvart-tio i åtta. Söt som han är gapar han snällt hela tiden och äter men somnar under tiden, gapar fortfarande när man peta på läppen med skeden men ögonen rullar bort i fjärran. Jag å farmor Helena kunde inte hålla oss för skratt för de såg så jäkla roligt ut, farfar Tomas tyckte synd om honom och pappa tyckte vi va taskiga. Men de gick inte å låta bli för han va så söt! nästan 8månader har vi klarat oss utan en sovande kille vid bordet, men nu kan vi alltså även bocka av den punkten. (Vi avsluta måltiden klädde oss och åkte hem till sängen).